Klara

Ett år senare står jag här på egna ben, från en larv till en fjäril. Keep up the good work. I'm proud, jag har hunnit med mycket det här året, istället för en tåkig ekonomisk redovisning tänkte jag göra en samanfattning med bilder, citat och berättelser.

Innehåll:
-Förväntningar
-Flytten
-Sambos
-Klasskamraterna
-Öckerö
-Resan
-Julen
-Disken
-Planeringen
-Västtrafik
-Pluggandet
-"Gamla kompisar"
-Halv 8 hos mig
-Vilt
-Torsdagsfester
-Betyg
-Killarna
-Basic safty
-Studenten

-Sommarlov

Ja alltså, rubrikerna här ovan är är inga kapitel, det är bara lite av det som kommer finnas med i denna sammanställningen. Innan jag flyttade till Öckerö var jag natuligtvis väldigt nervös. Jag skulle flytta till en lite ö utanför Göteborg med folk jag inte ens kände. Vi skylle dela rum, mat, klass, musik, tv-dosa, tvättmaskin. Ja vi skulle dela allt. Vi hade träffats en gång, på ett café för se varandra innan vi skulle dela på allt tillsammans.

När väl skolan började så var vi väldigt ordentliga och artiga allesammans. Vi hade en insparksfest där somliga fick klä av sig kläderna, äta banan och annan förnedring. Men 2:ornas plan om att supa oss redlösa funkade inte någonstans. Jo en stans, hos en tjej, Hon från skåne.. men hon slutade snabbare än kvickt, inte pågrund av insparksfesten men endå.

I början var vår lägenhet väldigt städad, vi diskade efter varje måltid, vi dukade frukostbordet med alla möjliga pålägg och var trevliga till och med på morgonen. På eftermiddagarna åkte vi hem till varandra med äppelpaj och kladdkakor. Vi frågade varandra fråhor som "Vilken skola gick du på förut?" och "Hur kommer det sig att du började här" och inte minst "Har du seglat förut".

I början längtade jag hem, och var ledsen ibland. Någon gång undrade jag tilloch med varför jag gjort det här mot mig själv. Isolerat mig från min familj och kompisar "där hemma". Nu så här ett år och en resa över Atlanten efter vet jag varför.

Vi har en rolig med förvirrad naturkunskapslärare, hen heter Lappen. Han är väldigt rolig, han pratar i metaforer. Typ "Kalle-Kanin" "WhäWhä" osv. Till en början fattade jag ingenting. Men nu vet hela klassen att Whä-Whä betyder bebis och att Lappen vet hur han ska trycka in naturkunskap i våra skallar med tanke på provresultaten.

Sen kom Basic Safty, en kurs innehållande:
-brandskydd
-sjukvård
- och vakttjänst (typ sjövett)
Vi fick rökdyka, bada i överlevnadsdäkter, täta läckor and so on. Vi blev tighta med varandra, vi sammarbetade som aldrig förr och vi var så sjukt glada.. och trötta för det sliter på kroppen att rädda liv i eld.

Sen kom resan och alla reseuppgifter. Ops... vi skulle visst inte bara segla, glassa, schteka och sola. Det var tydligen skolarbete också... HEHEHEHEHEHE missade visst det. Men det var bara att bita i det sura äpplet. Det är ju endå skola. I skolan pluggar man (till viss del). Innan resan skrev jag i min dagbok: " Det jag längtar till mest är att segla på Atlanten och sakterliga bli ett med havet." ”Men jag är lite rädd för att bli sjösjuk, ibland mår jag ju till och med illa på färjan”.

Sen den 21 oktober klockan 07.00 stod jag där med tårar i ögonen och vinkade av mamma, pappa och bror. Bara sådär, sen gav vi oss av, förväntansfulla, pirriga och väldigt glada. "Undra om jag glömt något viktigt" ..."Var är passet.... aa just det jag håller ju i det" Haha, efter en flygning till Cadiz i Spaninen var vi äntligen framme. Vi såg Gunilla och allt blev pöltsligt så verkligt. Vi började orientera oss till våra hytter och började packa upp, och stuvade allt på sin rätta plats. Sen var det dags för första middagen ombord, kött, ris och sås. Sen myste vi på backen (det längst fram, ologiskt jag vet). Dagen därpå fick vi fritid i Spanien och badade. Sen satte allt igång. Vi lärde oss sätta segel, vad tamparna hette, vad seglena heter, vat skott, durk och lejdare betyder, vem som gör vad, ja vi blev fullmatade med sjötermer och sjömansvett. Sen seglade vi iväg. Vi vande oss vid gungande, sjöskuja, kräks, 3-fika, städning, navigation, dimma, marrockanska langare i små ekor. Sen seglade vi til:
-Marocko
Kulturkrock, check. Kulturchock, check. Keramikextas, check. Ett fattigt, torrt, varmt, och väldigt lärorikt land som har gett mig nytt perspektiv på människosyn och hur man ska uppskatta det man har. Vi åkte till en marknad på landsbyggden och när jag var där bestämde jag mig för att aldrig mer titta på någon som var annurlunda, det är fruktansvärt. Där var det vi som stack ut, det var oss alla kollade och viskade om. De hade nog aldrig sett blonda, blåögda tjejer med blek hy och långa spiror. . .

-Kap Verde
Påväg till Kap Verde såg jag mina förasta vilda delfiner. Det var HELT fantastiskt. Seglingen tog 10 dagar och väl framme möttes vi av ett bergslandskap och strålande sol. Ett mycket sevärt och vackert land. Bergsvandringen i Santo Antao var det häftigaste jag gjort i mitt liv tror jag. Helt fantastiskt verkligen. Här var vi också på ett barnhem, der var mycket lärorikt. Här ringde jag hem för första gången också, från ett litet och billigt telefoncafé.

-Atlanten
Inget resmål i sig mén helt grym del av resan. 16 dagar utan land från något håll. Vi såg en båt på hela vägen och det var en dansk liten skuta, världen är bra liten. Det är också här som en viss tjej i klassen "råkade" hälla i 2,5 kg jäst i brödet vi bakade istället för 2,5 påsar haha! Det var även här som en annan i klassen "råkade" slänga alla grovsopor från soprummet överbord. Ja tabbarna är många.. :D Delfinerna i solnedgången var i vilketfall det vackraste jag varit med om i hela mitt liv.

(Här bröt även lössen ut, en efter en upptäckte de små krypen i sina huvuden... antagligen kom de från banen som vi träffade på barnhemmet.) Här hoppade även väldigt många flygfiskar upp ombord och jag och Sabina filéade, smörstekte och käkade en av de. Den var liten men god. Det var här jag spydde första gången också. Gott.

-Grenada
När jag kom hit kysste jag land. Och sen gick vi till matbutiken och shoppade loss. Nutmeg paradise! Gött folk, bra intervjuer, god glass, väldoftande gryddor. Skön massage. FIN FINARE FINAST strand. Bada i vattenfall. You name it. Här chillade vi. I varje land vi var i hjorde vi skolbesök, efetrsom att Grenada är katolskt var det intressant och vi hade mycket att lära av varandra.

-Dominikanska Republiken
Det var här det verkligen gick upp för mig att vi klarat det. Vi har seglat i Columbus fotspår, ordagrant. I Dominiknska hade de den godaste glassen, yougurtglass som man valde smak på själv. Omg, och annanasen, shit banana vad god. Och melonerna. Ja allt. Under seglingen här var jag och Johanna uppe på alla måltider hett helt dygn. Det betyder att vi åt var 3dje timma. Haha vi ska göra om det på nästa resa. Sjukt värt! I Dominikanska firade vi även julafton. Jul i karibien var RÄTT BALLT! Haha, jag fick julklappar hemifrån, en jättefin ring och tomteskum och MARABOU!

 Sen kom vi hem, efter 9 veckor. Vi kom utspringande från landvetter och mötte en ENORM välkomskommité! Vår plan om att sjunga ”För alla oss som korsat atlanten” När vi kom utspringade misslyckades. Det blev ett kramkalas istället! Då var det bara att smälta alla intryck. Haha, lättare sagt än gjort säger jag då.

Sen började skolan igen, efter presentutdelnigar och nyårsfirande hemma i det kalla Sverige. På 9 timmar var vi med om en tempraturskillnad på ca. 50 grader, från 40+ till 10-. Tillbaka till Öckerö, skönt... nu vet jag att man inte behöver vara rädd för att vara sjösjuk, man blir ju omhändertagen och det är faktiskt inte så äckligt att få lite spya på sig, eller att städa i golvbrunnarna, eller att ta kål på en kackelacka. It's a part of life on board. Precis som att hålla rätt kurs, fotografera delfiner, knacka rost, hitta på sånger, brassa segel, träffa nya människor, berätta spökhistorier, gå ronden, mata sina klasskompisar med vatten och knäckebröd, äta ölglass, vara trött, busa, leka mördarleken, bli purrad, vara i tid till uppställningen, bada i vattenfall i en sekundär regnskog, ge små barn i bergen klubbor (de blev ÖVERLYCKLIGA), äta en hel burk nutella. Kan nog fortsätta i evigheter så jag slutar nu.

 Öckerö igen, efter resan blev vi som en familj. Västtrafik gör så man ibland tar fel buss och hamnar i Skepplanda istället för Lilla Varholmen, alla reseuppgifer ska sammanställas och lämnas in. Våren kommer och folk börjar fylla 18 år. Grillkvällarna ökar drastiskt i takt med att solen lyster starkare och ofare. Vi hittar på kodnamn till kilarna i 3an, som Sugarface och Grön. Jag missfärgade en hel tvättmasikn när jag tvättade ett par svarta jeans med vita linnen.... Men vi säger som maskinisten ombord: "Det gör ingenting- det är bara roligt!"

 Sen var det lite nationellaprov, betygssnack och nu: SOMMARLOV. Nu bor jag hemma igen, i sommar ska jag jobba, åka till Spanien och till New York! Woho.

 Keep on walking tards, adios amigos!


Första skoldagen. Jag, Märta & Jenny





Resvägen


Styrbords vakt på piratdagen

Shopping efter 16 dagar på Atlanten

Den Seglande Gymnasieskolan

Fruit

Dominikanska rep.

Katedral

Land i sikte

Kanottur

Brudsen in Grenada

BADA

Feskmarknad i Marocko

Kap Verde i think :)

Marockansk man

Karamikförsäljning på gatan i Safi, Marocko

Arabiska

Mys i koj (båtspråk för säng)

Granada

Marocko

Glad lucia

Någons vardag

Pepparkaksbak

vakt? haha

solnedgång

Kap Verde i sikte

Taxi i Kap Verde, Nice

Kap Verde igen

Solnedgång

bossy grandma

black or white

badabadabada

tarditionell bar mitt i ingenstans ohyes!

barnhemmet

skolelever från Kap verde

med tio killar i klassen bir det ofta såhär, vi får samsas om dem! haha

saltvattensdusch med 27 gradigt havsvatten!

piratdag yäääää

PLUGGA GÖR VI OCKSÅ

Och äter


Och provianterar

Mycket mat

Haha och sover när vi har nattvakt?

Och har sleepovers i hytterna


Mördarleken

Vi jobbar hårt

är på studiebesök

vi gör egna utflykter

Vi sover om tillfälle ges, även på folk vi inte känner HAHA

bergsvandrar

som sagt: we nee our beuty sleep

Sen hav vi roligt också

Drt var här någonstans som vi fick löss

klättra

gödiga brudar

baaadaaa

Sen kom vi tillbaka, köpte guldfiskar och lekte halv åtta hos mig. Haha nu är det summertime och det här var nog det längsta blogginlägget jag gjort och kanske kommer göra ever. TJOHO