Klara

6/12-2009 Söndag
Dag 17 på Atlanten
Ankomst Grenada

 Tjoho!

Idag när man blev purrad(väckta) klockan halv fyra på natten för att ha vakt klockan fyra flög jag för en gångs skull upp ur kojen. Karibien, jag visste att idag var första gången på 16 dagar jag skulle få se hopp om att mänskligheten fanns kvar.

Jag jag kom ut på huvuddäck, lagom seg i kroppen och inte minst huvudet, fylldes min hela jag av glädje och insåg fort att vi har klarat det. Vi har korsat ett av världshaven och har Atlanten i ryggsäcken. Det pirrar fortfarande i magen! Obeskrivligt skön känsla. 

Efter femfikat, som bestod av havreflan, te och varma mackor, avlöset jag utkik och när jag stod där och kände den varma vinden blåsa i mitt ansikte och höra vågornas kluckande, det jag såg var olika nyanser av grått och svart, havet, himlen och Grenada! Grenada var som ett svart bergklump med tusentals ljus på som lyste upp himlen så fint! Åh, det är för sådana här stunder man går på den här skola.

I övrigt på vakten har vi bergat och avbeslagit segel, skämtat om spökerna i masterna och förberett förtöjningarna. När det var dags för vaktavlösning sjöng vi en omgjord variant på ”När vi gräver guld i USA”:

För alla oss som korsat atlanten visat att det går
Seglat i 16 dagar, rakt väster uuuut!
And so on

Direkt efter vakten rusade alla in i byssan(köket) för att käka söndags frukost bestående a v bacon, prinskorv och ägg. Sedan begav sig vakten ner i Sotora mässen (samlingssal typ) och vi kollade på dagens avsnitt av advendskalendrarna. Först allas favorit: Mysteriet på Greveholm, sedan Sunes Jul, och tillsist Pelle svanslös jul.

 Nu ligger jag i min koj och uppdaterar er om att JAG HAR KORSAT ATLANTEN!
Om 10 minuter kommer lotsen ombord och sedan är det full fart in till St. Gorge som gäller.

Skepp och hoj! Kramar från Klara 

ps. Tack Amanda och Adrian för den gulliga ”När du är på andra sidan Atlanten present”
Stencool, den sitter uppe i vår hytt nu!!!. ds